Så kan du hjälpa till att stoppa våldet

Våldspyramiden illustrerar sambandet mellan lindrigt och grovt våld. För att förhindra det grova våldet måste vi agera tidigt, mot det lindriga våldet. Våga säga ifrån vid taskiga kommentarer, våga stötta den som blir utsatt och våga vara en aktiv åskådare.

“Det var bara ett skämt...” Våldspyramiden visar hur det grova våldet, längst upp i pyramiden, har låg förekomst men högt erkännande. Det lindriga våldet, längst ner i våldspyramiden, har hög förekomst men lågt erkännande.

Få skulle beskriva kränkande skämt eller att himla med ögonen som våld. Men för att förhindra det grova våldet att hända måste vi agera tidigt, mot det lindriga våldet. Genom att visa att kränkande skämt eller diskriminerande kommentarer inte är okej, kan du göra skillnad.

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer, kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill. (Per Isdal)

Aktiv åskådare

I en våldssituation kan du välja att antingen vara en passiv eller en aktiv åskådare. När du är en passiv åskådare ser du våldet hända, men agerar inte. Om du däremot väljer att vara en aktiv åskådare kan du göra skillnad genom att ingripa och agera. Det finns flera olika sätt att ingripa på, både indirekt och direkt. Du kan göra det både före, under och efter händelsen.

• Före kan vara att sätta upp tydliga förhållningssätt om vad som gäller på t.ex. arbetsplats eller skola och sprida kunskap om vad våld är.
• När det händer kan du agera genom att ta hjälp av andra, avleda uppmärksamheten, prata med den utsatta eller konfrontera förövaren. (OBS: utsätt dig aldrig för fara. Kalla på hjälp eller ring polisen om det skulle handla om grövre våld.)
• Efter kan du kolla hur den utsatte mår och har det. Förmedla att det som hände inte var okej. Beroende på vad som hänt larma eller ringa polisen.

Om alla människor i samhället har en attityd om att våld inte är normalt, bidrar det till att våld blir mindre normaliserat.

Om någon är utsatt

Om du misstänker att någon i din närhet är utsatt för våld:

• VÅGA FRÅGA! Visa att du bryr dig. Ställ frågan avskilt så att förövaren inte är närvarande och kan lyssna. Ställ raka frågor. Berätta om din oro, att något du sett eller hört gjort dig orolig.
• LYSSNA UTAN ATT DÖMA. Du kommer inte kunna fatta något beslut åt personen. Visa att du finns oavsett vad personen väljer att göra/inte göra.
• DOKUMENTERA skador som du ser eller händelser som personen berättar om.
• TIPSA om vart personen kan vända sig för stöd:
  - Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
  - Socialtjänsten Lomma 040-641 10 00
  - Kriscentrum Mellersta Skåne 046-359 50 71

Är situationen akut, ring polisen via 112.

On någon använder våld

Om du misstänker att någon använder våld, ställ frågor på ett sätt som bjuder in till samtal då det kan underlätta för personen att prata om sina upplevelser av situationen:

• Händer det att du blir arg eller frustrerad på dina familjemedlemmar? Vad gör du då?
• Har det hänt att du har svårt att kontrollera din ilska? Vad händer då?
• Har du höjt rösten, slagit i dörrar eller varit aggressiv på andra sätt mot din partner eller någon i din familj? Hur reagerade dem då?
• Inge hopp om att en förändring är möjlig.

Vare sig du är utsatt för, bevittnar eller utövar våld finns det hjälp att få. Kontakta socialtjänsten på 040-641 10 00.

Är du orolig för att ett barn far illa?

Barn som upplever våld i sin familj får ofta bära sina traumatiska upplevelser själva. Tystnad och hemlighållande, övergivenhet och ensamhet, är utmärkande för dessa barn.

Barnen berättar oftast inte själva. Vuxna omkring dem måste VÅGA FRÅGA, ta emot svaren och agera!

Kontakta socialtjänsten Lomma på tel 040-641 10 00. Här kan du få råd och stöd. Barnets behov är alltid utgångspunkten. Läs mer på lomma.se/orobarn

Om socialtjänsten är stängd, kan du ringa Sociala jouren Syd via 112.

Unga relationer

Var femte ungdom har varit utsatt för våld i sin relation. Hjälp till att upptäcka och stoppa våldet!

• Prata tidigt med dina barn om schyssta relationer, om samtycke och vad som inte är ok.
• Uppmuntra barnen att prata med en vuxen som de litar på om de blir utsatta för något.
• Ta ungas berättelser och relationer på allvar – många unga berättar att deras relationer blir nedvärderade och inte tagna på lika stort allvar som vuxnas.
• Var nyfiken på ditt barn och hens kompisar och deras eventuella relationer, var uppmärksam på om de har en relation och kom ihåg att unga inte alltid definierar nära relationer på samma sätt som vuxna, utan kan ha ett bredare perspektiv på vad som är en nära relation. Fråga hur relationen är och hur den unga mår i den.
• Glöm inte att fråga om relationen när du märker att något inte är bra. Ofta frågar vi om hur det är i skolan, med kompisar, i laget och liknande men glömmer ibland bort att fråga om relationen.

Läs gärna mer på Unga relationer Länk till annan webbplats.

Du kan även testa om du är i en schysst relation på Quiz – ungarelationer.se Länk till annan webbplats.