Källsortering och återvinning

För bara 80 år sedan var mängden avfall 30 kg per person och år. Idag kastar vi i snitt 460 kg per person och år, och mängden ökar varje år. Allt vi konsumerar tär på jordens resurser. Allt vi äger, använder och köper blir förr eller senare avfall.

För bara 80 år sedan var mängden avfall 30 kg per person och år. Idag kastar vi i snitt 460 kg per person och år, och mängden ökar varje år. Avfallet som uppstår när en produkt tillverkas är då inte ens inräknat. Har du funderat på vad som händer med dina 460 kg? Vill du vara med och vända trenden med ökande avfallsmängder? Tänk minimering, återanvändning och materialåtervinning.

Genom Vintagekartan Länk till annan webbplats. hittar du secondhand-butiker och loppisar i hela Sverige.

1. Minimering

Miljövinsten är större om en produkt aldrig produceras än om den produceras, används och sedan återvinns.

Innan du ska göra ditt nästa inköp, ställ dig följande frågor:

• Behöver jag det här eller vill jag bara ha det?
• Har jag tid och pengar att köpa varan eller finns det något bättre jag kan använda min tid och mina pengar till?
• Kan jag låna varan någonstans eller av familj och vänner istället för att köpa det?
• Är mitt planerade inköp motiverat av mina egna värderingar eller av reklam?
• Vad händer om jag inte köper denna vara?
• Blir jag lyckligare av detta köp eller kan jag göra något annat som känns mer meningsfullt?

Använd tygpåsar när du handlar så minskar vi mängden plast i naturen. Plast är bland annat ett stort problem i våra marina miljöer. Om du köper fyra plastpåsar varje gång du handlar två gånger i veckan, då köper du plastpåsar för över 800 kr varje år. Tygpåsar kan du använda i flera år.

2. Återanvändning

Tänk efter innan du åker till återvinningscentralen! Stå på loppis och tjäna pengar på det du inte behöver istället eller skänk bort det. Det du tror att du måste slänga kan älskas av någon annan. På samma sätt kanske du saknar precis det som någon annan inte behöver längre och kan köpa det billigt.

Miljövinsten är större om en vara kan återanvändas än om den återvinns till exempel i form av energiåtervinning vid förbränning. Att återanvända saker gör att det skapas mindre avfall, eftersom man då köper färre nya saker. Fullt fungerande saker i fint skick säljs eller skänks bort på andrahandsmarknaden. Se om det du söker finns där innan du köper nytt.

På de flesta av Sysav:s återvinningscentraler Länk till annan webbplats. kan du lämna textil och prylar till loppis. olika hjälporganisationer tar hand om och säljer det som samlas in och intäkterna går till hjälpverksamheter.

Om du har planer på att renovera kan du besöka återbyggdepån i Malmö Länk till annan webbplats., det kan göra din renovering både billigare och mer miljöanpassad.

3. Materialåtervinning

Återvinning handlar om att sortera olika material var för sig, så att man sedan kan göra nya saker av dem. Genom återvinning minskar behovet av att ta av naturresurserna och energibesparingarna blir stora.

Genom att använda återvunnet material istället för att ta fram nya råvaror minskar energibehovet vid produktion av nya varor. Vi sparar även på de naturresurser som finns samt på energin som skulle ha gått åt till att till exempel bryta nya metaller.

Det är inte bara miljön som tjänar på materialåtervinningen. Om vi inte källsorterar går istället stora mängder restavfall till förbränning eller deponeras. Förbränning och deponering är dyrare och beskattas högre än om vi återvinner avfallet. Att inte sortera sina sopor är faktiskt även ett lagbrott.

Ingenting är för stort eller för smått för att återvinnas, det handlar bara om att sakerna ska komma till rätt ställe. Förpackningar som mjölkpaket, kaffepaket, smörförpackningar, värmeljushållare, kapsyler, skruvkorkar, plastfolie ska sorteras som förpackningar i ditt fyrfackskärl eller på återvinningsstationen.

Om vi skulle lämna alla kapsyler till återvinning skulle dessa räcka till 2 200 bilkarosser varje år. Större saker som cyklar, resårmadrasser eller liknande ska lämnas på en återvinningscentral. Där plockas de isär och materialsorteras för att återvinnas.

4. Energiåtervinning

Sopor som inte kan återanvändas eller återvinnas till nytt material kan eldas upp och omvandlas till fjärrvärme och el. På så sätt kan avfall användas för att värma upp hus och göra elektricitet.

5. Deponering

Avfall som inte går att återanvända eller energiåtervinna läggs på deponier. I folkmun kallas deponier för soptippar. Deponering innebär att det vi inte kan göra något bra av begravs i jorden för slutgiltig förvaring. Mer än 99 procent av alla hushållssopor i Sverige återanvänds, återvinns till nytt material eller blir till värme och elektricitet. Det är alltså mindre än 1 procent av hushållens avfall som deponeras.

Tips för hållbar konsumtion

Hållbar avfallshantering handlar i första hand om att minimera avfallet som uppstår. Mindre avfall blir det om vi konsumerar mindre.

• Tänk efter vad du verkligen behöver innan du handlar.
• Köp kvalitet. Då håller varan längre vilket gör att du tjänar på det i längden även om den är dyrare. Varan går ofta att laga och när du är trött på den går den att sälja.
• Det är naturligt att behöva nya saker. Men, innan du köper något nytt, se om du kan hitta det du söker på andrahandsmarknaden. Det finns bland annat massor av köp- och säljsajter på Internet och många secondhand-butiker.
• Vill du göra dig av med något så fundera först på om någon annan kan ha nytta av det genom att du säljer eller skänker bort det.
• Ge bort upplevelser istället för materiella saker.
• Byt och låna med vänner och bekanta.