Biblioteksplan för Lomma kommun

Biblioteksplan för Lomma kommun. Antagen av kultur- och fritidsnämnden 2009-09-02.

Inledning

Bibliotek i Lomma kommun

Vision

• Tolerans och öppenhet
• Bildning och upplevelse
• Gemenskap och samhörighet

Uppdraget

Nationella och internationella styrdokument

Bibliotekslagen (1996, reviderad 2004) fastslår bland annat att varje kommun ska ha folkbibliotek och att allmänheten avgiftsfritt ska få låna litteratur för viss tid. Inom det allmänna biblioteksväsendet ska bibliotek och bibliotekens huvudmän samverka för att ge medborgarna en så god biblioteksservice som möjligt.
Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.
Bibliotekslagen säger vidare att folk- och skolbiblioteken särskilt ska beakta behoven hos funktionshindrade personer samt invandrare och andra minoriteter. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt barn och ungdomar för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.  
 
Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) slår fast att folkbiblioteket ska vara till för alla, oberoende av ålder, kön, ras, religion, nationalitet, språk eller samhällsklass. Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden som förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva demokratiska rättigheter. Folkbiblioteket utgör ett lokalt kunskapscentrum som ger medborgarna förutsättningar för livslångt lärande, självständigt ställningstagande och kulturell utveckling. 
 
Svenska Unescorådets skolbiblioteksmanifest (1999) slår fast att skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet. Skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. Skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar bland annat följande: 
Stödja och främja utvecklingsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner
Främja elevernas läslust och lust att lära samt att stimulera dem att bli biblioteksanvändare.
Erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje.
Ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt att ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer.
 
Läroplaner och skolförordningar
I Läroplan för förskolan (Lpfö 98) framhålls att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. I de grundläggande dokumenten för grundskolan, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och för gymnasieskolan, Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) anges krav på bibliotekens roll i undervisningen. I läroplanerna framhålls att rektor har ett särskilt ansvar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel.
I Grundskoleförordningens 1 kap. 4 § hänvisas till bibliotekslagens bestämmelser om skolbibliotek inom grundskolan. Skolbiblioteken ska både främja och stödja elevernas möjligheter till måluppfyllelse.

Folkbibliotekens uppdrag

 
Utbud Mediebeståndet ska vara aktuellt, brett och mångsidigt samt även rikta sig till grupper med speciella behov. Biblioteken ska följa den tekniska utvecklingen och aktivt använda dess möjligheter. Särskild vikt ska läggas vid den virtuella mediaförsörjningen. Information om utbudet ska vara lätt att hitta och tillgängligt för alla. Stor hänsyn ska tas till besökarnas inköpsförslag.
Biblioteken ska vara neutrala i partipolitiska och religiösa frågor. Biblioteken ska inte köpa in medier som stöder diskriminering eller som innehåller spekulativt våld. En genomtänkt medieplanering med nolltillväxt i beståndet garanterar ett attraktivt mediautbud.
Litteratur som inte finns på biblioteket ska kunna beställas från andra bibliotek. 
 
Information Biblioteken ska vara neutrala i sin informationsförmedling. Utbudet ska spegla olika och motstridiga intressen och åsikter i syfte att människor själva ska kunna bilda sig egna uppfattningar.
Informationsförmedling och sakupplysning ska erbjudas i såväl tryckt som elektronisk form. 
 
Uppsökande verksamhet Biblioteken ska erbjuda individuell service till invånare som på grund av funktionsnedsättning inte själva kan komma till biblioteket.
Lässtimulerande insatser ska ske i förskolan, i grundskolan samt för föräldrar.
Pedagoger och bibliotekarier ska i samverkan utveckla barns och ungdomars lust att läsa.  
 
Tillgänglighet Biblioteken ska ha ett generöst öppethållande och stimulera till ökat besökande. Lokalerna ska utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.
Virtuell tillgänglighet, genom ett 24-timmars bibliotek, är i framtiden inte ett val utan en förutsättning för ett användbart och attraktivt bibliotek. Utvecklingen skall drivas i en sådan riktning. Biblioteken ska följa den tekniska utvecklingen och aktivt använda dess möjligheter.

Mötesplats Biblioteken ska upplevas som attraktiva mötesplatser för att låna, läsa, söka information, delta i arrangemang och aktiviteter eller bara för chansen att möta andra. De ska vara en arena för lärande och kultur där bibliotekens rum och roll fortsätter att utvecklas. 

Samverkan Biblioteken ska i sitt arbete samverka med barnhälsovård, äldre- och handikappomsorg, förskola, grundskola, föreningar, organisationer, näringsliv, andra kommuner samt andra intressenter. 

Programverksamhet Folkbiblioteken är en viktig del av det lokala kulturlivet och en mötesplats för kulturella upplevelser. Inom ramen för folkbibliotekens uppdrag ska programverksamhet erbjudas för alla åldrar.

Skolbibliotekens uppdrag